Om vi definierar intelligens som ”förmĂ„gan att lĂ€ra, dra slutsatser, intuitivt förstĂ„ och förnya sig” Ă€r det kanske vid första anblicken inte helt sjĂ€lvklart att tillĂ€mpa termen pĂ„ en organisation.

Men en organisation har i grunden mÄnga likheter med en mÀnniska. Ledningen gör i likhet med hjÀrnan större delen av tÀnkandet, och den operativa verksamheten tolkar och utför kommandon ungefÀr som kroppen.

MÀnsklig intelligens Àr resultatet av otaliga komplexa, ömsesidigt beroende system som med tiden har utvecklats för att hantera vÄra kroppar, vÄrt sinne och vÄra komplexa omgivningar.

Företag har liknande ambitioner.

NĂ€r Âé¶čÔ­ŽŽ Insights research center genomförde en enkĂ€t bland över 2Ìę800 företag om hur de stĂ„r sig i upplevelseekonomin upptĂ€ckte vi en underkategori av företag som stod ut – de hade gjort stora framsteg pĂ„ vĂ€gen mot mĂ€nniskolik intelligens. Vi kallar de hĂ€r organisationerna interconnectors. De Ă€r pĂ„ god vĂ€g att kunna konkurrera utifrĂ„n hur vĂ€l de kĂ€nner av, tĂ€nker och reagerar pĂ„ ett mycket mer mĂ€nskligt sĂ€tt (se rapporten

Med intelligent teknik som maskininlĂ€rning och AI samlar de in och analyserar mĂ€ngder med data om kĂ€nslor, Ă„sikter och beteenden hos kunder, anstĂ€llda, leverantörer och alla andra de kommer i kontakt med. Med hjĂ€lp av insikterna frĂ„n dessa upplevelsedata kan de anpassa sig efter Ă€ndrade villkor snabbt, flexibelt och intuitivt – som en mĂ€nniska.

Äntligen sammanförs de nödvĂ€ndiga komponenterna för organisationens motsvarighet till sann intelligens – inte bara teknik utan upplevelsehantering, affĂ€rsprocesser, affĂ€rsmodeller, mĂ€tsystem med mera. För att ta nĂ€sta steg behöver organisationer nu kombinera de hĂ€r komponenterna till ett system som maximerar vĂ€rdeskapande, inte bara en gĂ„ng, utan upprepade gĂ„nger över tid.

Utvecklingen mot cirkularitet

De flesta organisationer sitter fast i ett silotÀnkande. Det Àr ett arv frÄn den industriella erans tankesÀtt och organisationsutformning. NÀr information var knapp och svÄr att dela var det rimligt att dela in organisationen i enkla enheter.

Men sÄ funkar inte mÀnniskor. VÄr hjÀrna och kropp kommunicerar hela tiden genom sjÀlvjusterande Äterkopplingsslingor som hÄller hela systemet igÄng med hög resurseffektivitet. Vi anvÀnder och ÄteranvÀnder vÄra interna resurser kontinuerligt, i ett naturligt cirkulÀrt system.

Genom AI och maskininlÀrning kan organisationer drivas pÄ liknande sÀtt. De Àr till sin natur integrerande dÄ de sammanför enorma mÀngder data frÄn hela organisationen och vÀrlden utanför för effektiv analys. Organisationer lÀr sig nu att se var vÀrde lÀcker ut frÄn systemet och utarbetar sÀtt att fÄnga in och optimera resurserna i stÀllet för att lÄta dem gÄ till spillo. Inte bara inom organisationens fyra vÀggar utan Àven i det större globala ekonomiska ekosystemet, som de i allt högre grad Àr sammanflÀtade med.

Med andra ord Àr organisationer genom systemtÀnkande och intelligent teknik pÄ vÀg mot den . Och ju mer intelligenta organisationerna blir, desto mer ofrÄnkomligt kommer vi att röra oss bort frÄn en linjÀr ekonomi och mot en cirkulÀr.

Du kan lĂ€sa mer om hur man lĂ€mnar silotĂ€nkande bakom sig och övergĂ„r till upplevelseekonomin i Âé¶čÔ­ŽŽ Insights research center-rapporten .

The post DĂ€rför kommer intelligenta organisationer att leda oss till den cirkulĂ€ra ekonomin appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.

En Àr ett under av jÀmvikt. Minsta lilla justering av en enstaka komponent fÄr hela strukturen att förskjutas, om Àn omÀrkbart, för att kompensera. Annars skulle den förlora balansen eller till och med kollapsa.

Den allt mer sammanlĂ€nkade globala ekonomin kĂ€nnetecknas av en liknande balans. Men företag har Ă€nnu inte anpassat sig. Vi tĂ€nker pĂ„ affĂ€rsproblem i isolerade silos – ett marknadsföringsproblem, ett HR-problem, ett finansproblem.

Men ett problem i nĂ„got av dessa omrĂ„den pĂ„verkar i slutĂ€ndan hela företaget. Vi kan bara inte se hur. Det verkar logiskt att försöka lösa problemet genom att fokusera pĂ„ omrĂ„det dĂ€r det Ă€r som mest pĂ„tagligt, men det kan faktiskt förvĂ€rra situationen. Om du vill lösa problemet behöver du övervĂ€ga hur en förĂ€ndring i ena delen av företaget pĂ„verkar hela organisationen – och bortom den.

Och det Àr inte lÀtt. Det finns sÄ mycket som spelar in.

Ta till exempel en kund som otÄligt vÀntar pÄ sitt paket. Den försenade leveransen Àr inte en isolerad hÀndelse, utan en del av ett större system dÀr allt (och vi menar verkligen allt) hÀnger ihop och pÄverkar allt annat. Dina kundleveranser kanske Àr försenade för att förarna ligger efter, men förarna ligger efter pÄ grund av ett antal sammanhÀngande problem: en lastplats pÄ en trafikerad gata, en daglig avhÀmtning som sammanfaller med rusningstrafik, behovet att stanna till och tanka pÄ vÀgen och planerat vÀgarbete dÀr trafiken leds om i riktning bort frÄn din anlÀggning. SjÀlvklart behöver du göra nÄgot för att nÄ ditt slutmÄl: att leverera en bra kundupplevelse. Men hur vÀljer du den mest effektiva metoden?

Med ny teknik omvandlas upplevelserna för alla som ditt företag har kontakt med till datapunkter. Det ger nya sĂ€tt att sĂ„ att sĂ€ga titta in i mobilen och fĂ„ den i balans. För att lyckas i upplevelseekonomin behöver man förstĂ„ hur detta komplexa, icke-linjĂ€ra nĂ€t av kĂ€nslor, motiv och interaktioner pĂ„verkar organisationen. Det stod klart efter vĂ„r enkĂ€t bland 2Ìę800 organisationer globalt, enligt rapporten

Vi identifierade en underkategori av företag som lyckas nĂ„ insikter pĂ„ högre nivĂ„. Vi kallar dem interconnectors. De anvĂ€nder intelligenta system som maskininlĂ€rning för att kombinera upplevelsedata frĂ„n deras omfattande nĂ€tverk av intressenter med operationella data. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt anvĂ€nder interconnector-företagen systemtĂ€nkande – ett sĂ€tt att betrakta problem som förhĂ„llanden mellan delar och en helhet.

Med systemtÀnkande modelleras förhÄllandena mellan alla delarna i ett system sÄ att man kan förstÄ hur dessa förhÄllanden pÄverkar hela systemets beteende över tid. PÄ omrÄden som medicin och ekonomi anvÀnds systemtÀnkande för att förstÄ och nysta upp nÀt av ömsesidiga beroenden.

Med tanke pÄ de sammanvÀvda utmaningarna i en extremt sammankopplad global ekonomi och ett globalt ekosystem i kris kan systemtÀnkande fÄ Äterverkningar lÄngt bortom medicin och nÀringsliv. Det Àr sannolikt det bÀsta sÀttet att sÀkerstÀlla vÄr civilisations överlevnad pÄ lÄng sikt.

SystemtÀnkande Äterinförs

Det var en professor vid MIT Sloan School of Management som presenterade Ă„r 1956. Men efter över 60ÌęĂ„r har det fortfarande ingen framtrĂ€dande plats i affĂ€rsvĂ€rlden. Vi begrundar fortfarande vĂ„ra problem med vĂ„rt gamla silotĂ€nkande. Till exempel sĂ€ger anhĂ€ngare av sjĂ€lvkörande bilar att bilarna kommer att förĂ€ndra stĂ€der utan mĂ€nskligt ingripande.

Men att lÀgga fokus pÄ att kunna flytta en bil varannan timme för att undvika p-böter löser inte det övergripande problemet: varför finns det inte tillrÀckligt med parkeringsplatser? Skulle det inte vara bÀttre att bygga mer parkering eller, Ànnu hellre, att förbÀttra kollektivtrafiken och öka bostadsbyggandet i stÀderna sÄ att de som arbetar dÀr inte behöver köra till jobbet?

Det skulle det sĂ„ klart – men bara för nĂ„gon som kan se bortom det omedelbara problemet att det ”inte finns tillrĂ€ckligt med parkering i stan”.

Huvudkoncept inom systemtÀnkande

Det finns mÄnga som Àr vÀrda att se nÀrmare pÄ. Följande tre Àr en bra början:

• ł§ČčłŸłŸČčČÔ±ôĂ€ČÔ°ìČÔŸ±ČÔČ” Ă€r den grundlĂ€ggande principen att allt Ă€r en del av ett dynamiskt nĂ€t av överlappande förhĂ„llanden, Ă„terkopplingsslingor och ömsesidigt beroende. Ta ett enkelt exempel: din mobiltelefon. För att den ska fungera krĂ€vs ett större system med ett elbolag som tillhandahĂ„ller elen som driver den, gruvarbetare som utvinner rĂ„material till batteriet dĂ€r elen lagras, jordbrukare vars grödor ger mat till gruvarbetarna och elarbetarna och sĂ„ vidare.
• Kausalitet handlar om hur saker och ting hĂ€nger ihop och hur dessa förhĂ„llanden Ă€ndras i ett system som hela tiden förĂ€ndras och utvecklas. För att förstĂ„ hur ett system fungerar som helhet mĂ„ste man sĂ€tta sig in i hur dess olika delar pĂ„verkar varandra under kontinuerlig förĂ€ndring.
• Uppkomst beskriver hur de mindre delarna av ett sammanlĂ€nkat system spontant kombineras och bildar nĂ„got nytt och icke-intuitivt. Som nĂ€r vatten fryser till, samlas runt en smutspartikel och bildar en snöflinga nĂ€r temperaturen och luftfuktigheten Ă€r gynnsamma.

SystemtÀnkande som mindset

Huvudkoncepten inom systemtÀnkande ger ett ramverk för att lösa komplexa problem, men det Àr lika viktigt att ha ett mindset som prÀglas av systemtÀnkande. TvÄ saker som kÀnnetecknar ett sÄdant mindset Àr:

• Utmana din mentala modell. Det Ă€r svĂ„rt att acceptera att dina antaganden om ”rĂ€tt” sĂ€tt att göra saker och ting pĂ„ faktiskt kan orsaka dina problem. Men som systemvetaren sĂ€ger: ”Om det var sjĂ€lvklart vad vi borde göra skulle vi redan göra det.”
• AnvĂ€nd kollektiv intelligens. Det Ă€r kontraproduktivt att enbart lĂ„ta de smartaste komma till tals nĂ€r man försöker utveckla en lösning som funkar för alla. I stĂ€llet bör man samla in sĂ„ mĂ„ngfasetterade perspektiv, upplevelser och expertkunskaper som möjligt. DĂ„ fĂ„r man mer information att utgĂ„ frĂ„n och det blir mindre sannolikt att en lösning för en viss grupp skapar problem för andra.

ÌęVarför Ă€r systemtĂ€nkande sĂ„ viktigt?

SystemtÀnkande Àr avgörande för en positiv kundupplevelse dÀr mÄnga sammanhÀngande och överlappande processer och hÀndelser pÄverkar om kunden blir nöjd eller inte. Men systemtÀnkande har ocksÄ mycket mer omfattande effekter i en vÀrld dÀr de mest brÄdskande problemen Àr en följd av de befintliga systemens otillrÀcklighet eller misslyckanden:

• Klimatkrisen, som bara kan stoppas genom globalt samarbete pĂ„ flera fronter, frĂ„n minskad förbrukning av fossilt brĂ€nsle till förberedelser för extremt vĂ€der.
• Trafikstockning, som krĂ€ver att samhĂ€llen bĂ€ttre tillvaratar befintlig infrastruktur innan man drar igĂ„ng nya projekt som Ă€r bĂ„de dyra och miljöskadliga.
• Hunger och undernĂ€ring, som mĂ„ste Ă„tgĂ€rdas genom bĂ„de ökad livsmedelsproduktion och mindre livsmedelsavfall.
• Brist pĂ„ el, som krĂ€ver att befintliga kraftnĂ€t effektiviseras och att man utvecklar ytterligare gröna energikĂ€llor.
• Föroreningar och resursbrist, som kan hanteras bĂ€ttre genom insamling, Ă„tervinning och Ă„teranvĂ€ndning av i princip alla resurser vi utvinner.

SystemtÀnkande Àr vÄrt största hopp för att lösa dessa och andra problem. Dagens, och morgondagens, största problem Àr faktiskt sÄ komplexa att vi inte kan rÀkna med att lösa dem pÄ nÄgot annat sÀtt.

Du kan lĂ€sa mer om hur systemtĂ€nkande pĂ„verkar ditt företags förmĂ„ga att konkurrera i upplevelseekonomin i Âé¶čÔ­ŽŽ Insights research center-rapporten .

The post Framtiden ligger i systemtĂ€nkande appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.