Regelverken Ă€r omfattande och bara inom hĂ„llbarhet finns över och skatte­incitament globalt. LĂ€gg dĂ€rtill EU‑krav pĂ„ klimat­rapportering, ny AI‑reglering och nationella skatte­reformer, och du fĂ„r ett regel­landskap som förĂ€ndras varje kvartal.

konstaterade nyligen att stor­företagen nu mĂ„ste damma av pandemins kris­manualer. Jag skulle sĂ€ga att vi aldrig fĂ„r lĂ€gga dem ifrĂ„n oss igen – framtiden Ă€r förutsĂ€gbart oförutsĂ€gbar.

FrĂ„n one‑size‑fits‑all till multisourcing

För nĂ„gra Ă„r sedan gjorde lĂ„ga kostnader Kina till vĂ€rldens fabrik. Nu ser vi en snabb förflyttning mot ČÔ±đČč°ù‑słóŽÇ°ùŸ±ČÔČ” och ŽÚ°ùŸ±±đČÔ»ć‑słóŽÇ°ùŸ±ČÔČ”. Det finns inte lĂ€ngre en modell för leveranskedjan utan vi behöver flera parallella. Ett svenskt industribolag kanske fortsĂ€tter med offshore‑produktion av högvolym­artiklar i Asien, samtidigt som man tar in kritiska komponenter till Europa frĂ„n olika hĂ„ll för att minska sin riskexponering.

NÀr spelreglerna kan Àndras över en natt duger det inte att styra pÄ magkÀnsla. Beslut krÀver realtidsinsikter. Digitala lösningar som samlar in och analyserar stora mÀngder data ger företagsledningen bÀttre förutsÀttningar att hantera osÀkerheten. Artificiell intelligens kommer inte bara att hjÀlpa oss att identifiera klimatavtryck, utan ocksÄ anvÀndas för att vÀlja leverantörer, produktionsanlÀggningar och transportlösningar.

I praktiken innebÀr det att vi inte lÀngre kan faststÀlla en enda strategi för hela leveranskedjan. I stÀllet mÄste vi anpassa oss efter lokala marknader, riskprofiler och produkter. Det innebÀr att vi kanske vÀljer offshore för ett affÀrsomrÄde och multisourcing för ett annat. Det krÀver att vÄra processer Àr helt digitaliserade frÄn början till slut.

Digitala ekosystem ersÀtter ensam­vargar

För att göra leveranskedjan mindre sĂ„rbar mĂ„ste svenska och globala företag knyta sina samarbetspartner nĂ€rmare sig – inte bara fysiskt, utan Ă€ven digitalt. Handelsplattformar och integrerade leverantörssystem gör det möjligt att arbeta parallellt med flera aktörer och att reagera snabbt nĂ€r nĂ„got gĂ„r snett. Det krĂ€ver resurser, men det Ă€r billigare Ă€n att stĂ„ stilla.

Dessutom mĂ„ste vi bli bĂ€ttre pĂ„ att samarbeta – Ă€ven med konkurrenter. Att dela insikter och göra gemensamma investeringar kan stĂ€rka hela leveranskedjor.

Teknikinköp blir politik

Placeringen av produktion och forskning och utveckling (FoU) Ă€r inte lĂ€ngre enbart en kostnadsfrĂ„ga. OECD visar att 33 av 38 medlems­lĂ€nder subventionerar FoU jĂ€mfört med 19 Ă„r 2000. Skatte­incitamenten kan förvandla ett dyrt land till ett attraktivt – om reglerna Ă€r rĂ€tt. Samtidigt vĂ€ger företag in datasĂ€kerhet och politisk risk i valet av moln‑ och IT‑leverantörer. I en tid av cyber­angrepp och handels­sanktioner blir valet av teknik­partner en strategisk och politisk frĂ„ga pĂ„ koncernnivĂ„.

En pragmatisk tumregel för mĂ„nga Ă€r att prioritera nordiska eller europeiska lösningar och vara försiktiga med kinesiska leverantörer. Men sĂ„dana förenklade riktlinjer rĂ€cker inte. Datadrivna scenarier och AI‑stött beslutstöd Ă€r den enda hĂ„llbara vĂ€gen för komplexa globala kedjor.

Börja samarbeta med konkurrenterna

SĂ„ hur gör man dĂ„ som svensk företagsledare? För det första behöver företag bygga in flexibilitet som standard genom att designa processer som klarar flera sourcing‑alternativ per produktlinje. Det gĂ€ller ocksĂ„ att investera i datainfrastruktur redan nu – utan ett gemensamt datalager förblir realtids­insikter bara en powerpoint‑vision.

Men inte minst mÄste företagsledare samarbeta bortom de vanliga grÀnserna, dela kapacitet och insikter med kunder, leverantörer och till och med konkurrenter för att sprida riskerna.

Pandemin gav oss dyrköpta men vĂ€rdefulla insikter: hĂ„ll koll pĂ„ riskerna innan de drabbar dig. Med rĂ€tt digital grund ­– och modet att fatta datadrivna beslut – kan svensk industri inte bara överleva utan vĂ€xa i en tid av oförutsĂ€gbarhet.

av Antti Soini, vd Âé¶čÔ­ŽŽ Svenska

The post Global oro tvingar nĂ€ringslivet att tĂ€nka nytt kring leveranskedjor appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.

Optimistisk ton

I en fÀrsk och informationsspÀckad hittar vi uppmuntrande siffror om tillstÄndet för den europeiska teknikbranschen. Storbritannien leder vÀgen och Norden klarar sig mycket bra.

PÄ bara tio Är har antalet anstÀllda inom tech i Europa och Storbritannien sjufaldigats och investeringarna har tiofaldigats. Av 35 000 startupföretag Àr 3 400 i dag mogna och 358 av dem har en vÀrdering pÄ mer Àn tio miljarder kronor.

Atomico Àr ett venturebolag som startades 2006 av Skype-grundaren Niklas Zennström. Deras faktaspÀckade rapport pÄ flera hundra sidor har en betydligt mer optimistisk ton Àn den dystra Draghi-rapporten om Europas ekonomiska framtid.  Den senare citeras ofta och pekar pÄ att Europa inte har lyckats producerat en teknikjÀtte i nivÄ med USA eller Kina.

Âé¶čÔ­ŽŽ vĂ€rderas till över 3.500 miljarder kronor (börsvĂ€rde noterat under Januari 2025) och vi toppar ofta listan över Europas mest vĂ€rdefulla teknikföretag. Men vi har fortfarande en lĂ„ng vĂ€g att gĂ„ för att nĂ„ upp vĂ€rldens mest vĂ€rdefulla bolag. DĂ€remot finns redan 98 av de 100 största företagen pĂ„ vĂ„r kundlista.

Finansiellt gap pÄ 2,5 biljoner dollar

Draghis rapport pekar pĂ„ ett problem som Atomico ocksĂ„ beskriver som ett ”finansiellt gap” pĂ„ 2,5 biljoner dollar. Det gör att nystartade företag kan tvingas söka finansiering i USA eller börsintroducera sig för att ta nĂ€sta steg i sin tillvĂ€xtresa.

Men det finns en outnyttjad resurs. Enligt Atomico gĂ„r sĂ„ litet som 0,01 procent av de europeiska pensionsfondernas kapital till vĂ„ra nystartade teknikföretag. Ett skifte hĂ€r skulle kunna förĂ€ndra villkoren för mogna nystartsföretag och hĂ„lla dem kvar i Europa – lĂ€ngre eller helt och hĂ„llet. Vi behöver finansiell styrka och investeringsvilja för att skapa fler tekniska framgĂ„ngar i Europa.

Is i magen

En av Europas ledande teknikinvesterare – Xavier Niel – kom nyligen ut med en annorlunda finansiell vinkel pĂ„ AI. I Financial Times den 18 november 2024 uppmanar han entreprenörer att ha is i magen. NĂ€r du fĂ„r ett erbjudande pĂ„ X kronor Ă€r bolaget förmodligen vĂ€rt 2–3 gĂ„nger X. Europas digitala konkurrenskraft kommer att fĂ„ ett lyft om Ă€garna inte sĂ€ljer ut för snabbt. Âé¶čÔ­ŽŽ skulle inte ha varit i sin nuvarande position om vĂ„ra fem grundare hade slĂ€ppt kontrollen under de första Ă„ren pĂ„ 1970-talet.

I Atomicos rapport fÄr venture- och startupvÀrlden frÄgan var skon klÀmmer och var potentialen ligger. Och det handlar inte om brist pÄ idéer, kompetens eller ambition. Den bild som kÀnns igen frÄn Draghis rapport Àr i stÀllet att entreprenörer vill ha mer investeringskapital och mindre reglering.

Vi Àr överens om detta. En enad och starkare europeisk kapitalmarknad med aktiva pensionsfonder och en enhetlig teknikreglering i alla lÀnder kommer att öka förmÄgan att vÀxa i Europa och stÀrka den digitala konkurrenskraften.

TvillingomstÀllning i Europa

Jag Àr optimistisk av tvÄ andra skÀl. Europa har ett försprÄng pÄ den gröna agendan vilket Àr positivt eftersom vi mÄste fÄ en omstÀllning som pÄ samma gÄng Àr bÄde grön och digital. En sÄdan dubbel omstÀllning skulle verkligen pÄskynda en utveckling mot hÄllbara affÀrsmodeller men krÀver storskalighet och tydliga standarder. Enligt Atomico gÄr 21 procent av Europas tech-investeringar till bolag med hÄllbarhetstema, medan motsvarande siffra i USA Àr 11 procent.

Det andra skÀlet Àr utvecklingen av AI. Till skillnad frÄn den nuvarande vÄgen av konversationsbaserad AI kommer vi att se verklig innovation nÀr vi omvandlar hela vÀrdekedjor och affÀrsprocesser frÄn början till slut med denna affÀrsdrivna form av AI.

Sverige och resten av Europa har nu möjlighet att visa vÀgen genom att samarbeta mellan olika branscher och anvÀnda data pÄ ett mer intelligent sÀtt.

av Antti Soini, vd Âé¶čÔ­ŽŽ Svenska

The post LĂ„t pensionsfonderna stĂ€rka Europas digitala konkurrenskraft appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.