NÀr internet slog igenom pÄ 1990-talet innebar det en radikal omvandling av förutsÀttningarna för i stort sett varenda bransch. Det var först i gymnasiet som jag sjÀlv kom i kontakt med internet. BÄda mina förÀldrar arbetade inom IT-branschen och min far visade mig hur man kunde fÄ tillgÄng till olika bibliotek i USA. AnvÀndargrÀnssnittet var en portal och en grov karta.

NÀr jag sedan började pÄ universitetet 1996 blev internet en del av min vardag med e-post och Internet Relay Chat (IRC), men det var först med Google-sökningarnas intÄg som det blev riktigt anvÀndbart.

Nu har generativ AI kommit och innebÀr ett lika radikalt skifte. Den gemensamma nÀmnaren för bÄda Àr att mÀnniskan stÄr i centrum. Internet tog fart eftersom det var lÀtt för icke-tekniska anvÀndare att ta till sig. Och det Àr precis vad som hÀnder nu med AI.

ÌęStora förĂ€ndringar för ocksĂ„ med sig nya behov av kompetens. Svenska företag mĂ„ste kartlĂ€gga sina kompetensluckor sĂ„ att de kan förutse och snabbt reagera pĂ„ förĂ€ndringar Vi kan inte veta exakt vad som kommer att hĂ€nda, men vi kan hjĂ€lpa mĂ€nniskor att anpassa sig och utvecklas i en förĂ€nderlig miljö.

ÌęArbetslivet handlar inte lĂ€ngre bara om anstĂ€llningstrygghet utan lika mycket om kompetenstrygghet. World Economic Forum förutspĂ„r att mer Ă€n 40 procent av kompetensen och en miljard jobb kommer att förĂ€ndras till följd av ny teknik i slutet av decenniet. Genom att ta till sig ny kunskap och anpassa sina fĂ€rdigheter kan man som individ förbereda sig för den hĂ€r automatiseringen.

PĂ„ Âé¶čÔ­ŽŽ har vi tagit fram en globalt anpassad klassificering av kompetens för vĂ€xande företag och dĂ€r ingĂ„r grunden inom bland annat AI, DevOps och sĂ€kerhet. De Ă€r de mest eftertraktade fĂ€rdigheterna i vĂ„r bransch. Vi erbjuder ocksĂ„ utbildning för att höja kompetensen inom vart och ett av dessa omrĂ„den.

Men redan lĂ„ngt innan ChatGPT lanserades och satte ökat fokus pĂ„ det behovet inledde vi processen med att öka AI-inlĂ€rningen. Och nu kan vi genom att kartlĂ€gga kompetensen inom Âé¶čÔ­ŽŽ upptĂ€cka nya trender, identifiera var vi kan ha luckor och prioritera utbildningssatsningar.

Men tekniska fÀrdigheter Àr bara en del av ekvationen. En vanlig missuppfattning Àr att vi alla behöver utveckla stora tekniska eller vetenskapliga fÀrdigheter för att lyckas. Det finns ocksÄ ett vÀxande behov av mÀnniskor som Àr skickliga pÄ att interagera med andra mÀnniskor. Det krÀver kritiskt tÀnkande, nyfikenhet, anpassningsförmÄga och flexibilitet, för att inte tala om kreativitet och samarbete. PÄ sÄ sÀtt Àr den mellanmÀnskliga förmÄgan mer relevant Àn nÄgonsin i AI-tider.

AI för nya generationer

Barn lÀr sig snabbt att anvÀnda digitala enheter pÄ ett naturligt sÀtt. Men att fatta vÀlgrundade beslut i en datadriven vÀrld och interagera med tekniken pÄ ett sÀtt som Àr ansvarsfullt gÄr inte av sig sjÀlv. DÀrför behöver de vÀgledning för att fÄ en djupare förstÄelse för hur man kan anvÀnda tekniken för att skapa, lÀra sig och utforska.

MĂ„let Ă€r inte bara digital lĂ€skunnighet utan digitalt flyt – en djup förstĂ„else för teknik som gĂ„r bortom ytan. Att göra barn till kreatörer, snarare Ă€n bara konsumenter.

För att citera Jack Ma: ”Vi kan inte lĂ€ra vĂ„ra barn att konkurrera med maskiner som kommer att vara smartare. Vi mĂ„ste lĂ€ra dem nĂ„got unikt, sĂ„ att en maskin aldrig kan komma i kapp oss: vĂ€rderingar, tro, sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande, lagarbete, omsorg om andra – mjuka fĂ€rdigheter, sport, musik, mĂ„lning, konst, för att se till att mĂ€nniskan skiljer sig frĂ„n maskinen.”

Förhoppningsvis kan ett partnerskap mellan mÀnniska och AI plocka det bÀsta av tvÄ vÀrldar. Men dÄ mÄste företag investera i talang lika mycket som teknik. Och förÀldrar och pedagoger mÄste vÀgleda sina barn mot en framtid med AI. Vi kanske inte kan förutsÀga framtiden. Men visst verkar den spÀnnande.

av Antti Soini, vd Âé¶čÔ­ŽŽ Svenska

The post MellanmĂ€nsklig förmĂ„ga viktigare Ă€n nĂ„gonsin i AI-tider appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.

– Med Âé¶čÔ­ŽŽ har vi fĂ„tt en Ferrari. Nu kan vi anvĂ€nda data pĂ„ ett smartare sĂ€tt och ge kunderna Ă€nnu mer tillbaka sĂ„ att de har glĂ€dje av oss under barnens hela uppvĂ€xt, sĂ€ger Mattias Jacobsson, vd pĂ„ Jollyroom.

Ă€r Nordens största e-handelsföretag inom barn- och babyprodukter. Bolaget har över tvĂ„ miljoner kunder och mer Ă€n 35Ìę000 produkter för barn mellan 0 och 12 Ă„r. Dessutom finns ett heltĂ€ckande sortiment för gravida.

Jollyroom grundades 2010 och har cirka 500 anstĂ€llda i Sverige och Norge. MĂ„let Ă€r att fortsĂ€tta vĂ€xa och bli den ledande aktören i Europa inom barn- och babyprodukter – och den första butiken utanför Sveriges grĂ€nser öppnade i Oslo för tvĂ„ mĂ„nader sedan.

– Vi har tagit stora steg de senaste Ă„ren men vill göra Ă€nnu mer. Marknaden ser helt annorlunda ut i dag och vi mĂ„ste differentiera oss och utnyttja vĂ„r unika position pĂ„ marknaden för barn- och babyprodukter, sĂ€ger Mattias.

Jollyroom hade sedan tidigare ett affĂ€rssystem frĂ„n Âé¶čÔ­ŽŽ och valde nu att komplettera med Âé¶čÔ­ŽŽ Emarsys – en molnbaserad plattform för hantering av kundrelationer (CRM) och automatiseringÌęav marknadsföring. Första steget Ă€r att anvĂ€nda Âé¶čÔ­ŽŽ Emarsys för att ta kontroll över befintlig kunddata sĂ„ att man kan arbeta mer aktivt med den.

Âé¶čÔ­ŽŽ-partnern och konsultbolaget Remit har varit drivande under hela implementationen och Ă€ven bistĂ„tt med dataprofilering för att identifiera potentialen i data.

FörutspÄ och föreslÄ nÀsta köp

Nyckeln till att lyckas handlar om just data – information om vad kunderna har köpt och verktyg för att kunna förutspĂ„ och föreslĂ„ nĂ€sta köp. Fram till att barnen blir cirka tolv Ă„r rĂ€knar Jollyroom med cirka 30-35 produkter som en vanlig barnfamilj verkligen behöver. Har man köpt en duo-vagn sĂ„ finns det ett tydligt mönster för vad familjen sedan söker efter tolv mĂ„nader senare.

– Innan kunden ens sjĂ€lv vet om vad de behöver ska vi erbjuda det. Hittills har vi bara krafsat pĂ„ ytan av det vĂ€rde man kan skapa med hjĂ€lp av data, men för att lyckas mĂ„ste man ha en vettig databasstruktur i botten – och det fĂ„r vi nu med Âé¶čÔ­ŽŽ Emarsys, berĂ€ttar Mattias.

Anpassade erbjudanden och en ny community

Kunderna kommer att mÀrka av förÀndringen genom att kommunikationen med Jollyroom blir Ànnu mer relevant och anpassad. I stÀllet för en mÀngd utskick och reklam om nya produkter kommer man fÄ tips och erbjudanden som passar den egna familjen.

Samtidigt stÀller kunder allt fler frÄgor i olika forum innan man köper nÄgot. DÀr vill Jollyroom ocksÄ vara relevant.

– LĂ„ngsiktigt vill vi vara med i den dialogen och om fyra Ă„r kanske vi rekryterar barnmorskor. Men innan dess ska vi lansera en egen community efter sommaren. Vi har riktiga entusiaster bland vĂ„ra kunder som kommer att kunna bidra med sina erfarenheter, berĂ€ttar Mattias.

Fortsatt satsning pÄ hÄllbarhet

Jollyroom satsar hÄrt pÄ hÄllbarhet och den nya, toppmoderna lager- och kontorslokalen i Torslanda har en av de största takinstallationerna av solceller. Man har ocksÄ byggt ett avancerat robotlager och arbetat med att ta bort all luft ur förpackningarna med nya kartongförslutare.

– Vi noterar att vi leder hĂ„llbarhetsarbetet i vĂ„r egen bransch, men det finns mer att göra. Med rĂ€tt IT-stöd kan vi i dag mĂ€ta produkternas miljöavtryck i detalj, sĂ„ nu gör vi ett omtag med hela vĂ„r produktfamilj, avslutar Mattias.

För mer information kontakta:
Ulrika Wass
Âé¶čÔ­ŽŽ Head of Nordic & Baltic Communications
telefon: +46 73Ìę827 1074
e-mail:Ìęulrika.wass@sap.com

The post Jollyroom vill engagera barnfamiljerna pĂ„ en helt ny nivĂ„ appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.

I dagens utvÀrderingar rapporterar nÀstan alla företag att de pÄverkats av pandemin. Somliga drabbas av stora förÀndringar i efterfrÄgan och andra av förÀndringar nÀr det kommer till utbud. Dessa grundlÀggande och drastiska störningar drabbar dessutom olika hÄrt beroende pÄ industri och geografiskt omrÄde.

Innan COVID-19 var svajiga politiska och sociala faktorer nÄgra av de mest kritiska frÄgorna som ledare inom leveranskedjan stod inför. Tiden innan pandemin var Brexit, EU, handelskrig mellan USA och Kina, ja till och med klimatförÀndringarna och förÀndringarna för energi, transport och produktion utmaningar som stod utanför vÄr dörr.

COVID-19 ersÀtter inte dessa typer av utmaningar. Men med största sannolikthet kommer pandemin fördjupa och accentuera dessa faktorer eftersom utvecklingen av viruset sprids i olika hastigheter för olika lÀnder. Varje land befinner sig i en konstant vÄg av en andra vÄg, vilket krÀver Äterigen hÄrdare restriktioner för företagens olika verksamhetsprocesser och leveranskedjor.

Leveranskedjans transparens

Även om coronakrisen pĂ„verkar dynamiken i redan befintliga kriser, Ă€r den goda nyheten att företagen redan har pĂ„visat en stor förmĂ„ga att hantera osĂ€kerheter och förĂ€ndringar. Vi har tillexempel sett extremt snabba implementeringar av nya produktlinjer för virusskyddsutrustning.

Detta Ă€r delvis tack vare modern affĂ€rsteknik som möjliggör synlighet i lagernivĂ„er, efterfrĂ„gan och leveranskedjans begrĂ€nsningar. De företag som Ă€r nĂ€rmast att ha en helhetslösning, ”nervcenter”, ”cockpit” eller ”control tower” med synlighet över hela leveranskedjan kommer sannolikt att vara först med att producera alternativa lösningar och relevanta Ă„tgĂ€rder.

Under tidigare decennier anvĂ€ndes denna detaljerade intelligens för att konkurrera om effektivitet nĂ€r det blev alltmer vanligt med globala leveranskedjor. Offshoring av produktionen till Östasien motiverades frĂ€mst med kostnadsminskningar, men nu stĂ„r dessa globala försörjningskedjor inför dramatiska förĂ€ndringar. Enligt The Economist Ă€r 70% av vĂ€rldens smartphones monterade i nĂ„gon av Kinas regioner. En annan kinesisk region stĂ„r för hĂ€lften av den globala laptop-produktionen. Det kanske Ă€r kostnadseffektivt, men idag har det blivit en riskfaktor nĂ€r det kommer till geopolitik, klimatförĂ€ndringar och pandemier.

Den digitala leveranskedjan Àr fortfarande vÀsentlig. FörmÄgan att agera snabbt pÄ realtidsdata och förutsÀgelser, Àr mer Àn nÄgonsin vad företagen letar efter. Det Àr nyckeln till att hÄlla sig motstÄndskraftig vid stora förÀndringar.

Automatisering Àr fortfarande relevant

Redan innan COVID-19 Àntrade scenen, var automatisering högt upp pÄ agendan för ledande leverantörskedjor, med löftet om smidig produktion, större transparens och lÀgre kostnader. Ett övertygande argument i sig men som nu förstÀrks ytterligare i och med pandemin.

Intelligent automatisering innebÀr mindre mÀnskliga resurser för en viss produktionslinje, vilket minskar risk för viral överföring och sÀkerstÀller kontinuiteten i verksamheten. 3D-utskrift och all teknik som ingÄr i Industri 4.0 öppnar dörren för lokal tillverkning eller flytta produktionen till kunden. Artificiell intelligens tillÄter oss att driva ett större antal smÄ, effektiva anlÀggningar snarare Àn fÄ massiva fabriker i lÄglönelÀnder.

Planering i fokus

Medan planering utifrĂ„n efterfrĂ„ga har blivit en relativt rutinmĂ€ssig uppgift för mĂ„nga planerare, utlöste COVID-19-pandemin oplanerade förĂ€ndringar i efterfrĂ„gan – bĂ„de upp och ner i försörjningskedjan – och förstĂ€rkte instabiliteten i mĂ„nga branscher. Detta var (och Ă€r fortfarande) ett stressmoment nĂ€r det kom till planering inom leveranskedjan hos mĂ„nga företag.

Enligt McKinsey’s Knut AlickeÌę(see “Demand planning in the COVID-19 Crisis,” which will appear in the September/October issue of Supply Chain Management Review) mĂ„ste företag fokusera pĂ„ sju förĂ€ndringsomrĂ„den; förĂ€ndring av förutsĂ€gelsemodeller, identifiera framtidens efterfrĂ„ga, förstĂ„ leveranskedjans dynamik, öka kommunikationen med kunderna, rekonstruera S&OP processer, planera produktportföljen och rengöra data inför framtiden.

För mig sÀnder förÀndringens hastighet och dess globala omfattning ett tydligt meddelande till strategiska leverantörskedjechefer: en ökad digital transparens kommer ge fördjupade och handlingsbara insikter. De kommer göra mer med mindre, tack vare en hög nivÄ av automatisering, och de kommer leverera mer vÀrde till deras kunder men pÄ helt nya sÀtt.

Vill du fördjupa dig i leveranskedjans motstÄndskraft?

Delta virtuellt pÄ , den 6 oktober, 2020

Anders Björklund
Head of Âé¶čÔ­ŽŽ Digital Supply Chain, Nordics & Baltics

The post Supply Chain Management: MotstĂ„ndskraft Ă€r det nya svarta appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.