Regelverken Ă€r omfattande och bara inom hĂ„llbarhet finns över och skatte­incitament globalt. LĂ€gg dĂ€rtill EU‑krav pĂ„ klimat­rapportering, ny AI‑reglering och nationella skatte­reformer, och du fĂ„r ett regel­landskap som förĂ€ndras varje kvartal.

konstaterade nyligen att stor­företagen nu mĂ„ste damma av pandemins kris­manualer. Jag skulle sĂ€ga att vi aldrig fĂ„r lĂ€gga dem ifrĂ„n oss igen – framtiden Ă€r förutsĂ€gbart oförutsĂ€gbar.

FrĂ„n one‑size‑fits‑all till multisourcing

För nĂ„gra Ă„r sedan gjorde lĂ„ga kostnader Kina till vĂ€rldens fabrik. Nu ser vi en snabb förflyttning mot ČÔ±đČč°ù‑słóŽÇ°ùŸ±ČÔČ” och ŽÚ°ùŸ±±đČÔ»ć‑słóŽÇ°ùŸ±ČÔČ”. Det finns inte lĂ€ngre en modell för leveranskedjan utan vi behöver flera parallella. Ett svenskt industribolag kanske fortsĂ€tter med offshore‑produktion av högvolym­artiklar i Asien, samtidigt som man tar in kritiska komponenter till Europa frĂ„n olika hĂ„ll för att minska sin riskexponering.

NÀr spelreglerna kan Àndras över en natt duger det inte att styra pÄ magkÀnsla. Beslut krÀver realtidsinsikter. Digitala lösningar som samlar in och analyserar stora mÀngder data ger företagsledningen bÀttre förutsÀttningar att hantera osÀkerheten. Artificiell intelligens kommer inte bara att hjÀlpa oss att identifiera klimatavtryck, utan ocksÄ anvÀndas för att vÀlja leverantörer, produktionsanlÀggningar och transportlösningar.

I praktiken innebÀr det att vi inte lÀngre kan faststÀlla en enda strategi för hela leveranskedjan. I stÀllet mÄste vi anpassa oss efter lokala marknader, riskprofiler och produkter. Det innebÀr att vi kanske vÀljer offshore för ett affÀrsomrÄde och multisourcing för ett annat. Det krÀver att vÄra processer Àr helt digitaliserade frÄn början till slut.

Digitala ekosystem ersÀtter ensam­vargar

För att göra leveranskedjan mindre sĂ„rbar mĂ„ste svenska och globala företag knyta sina samarbetspartner nĂ€rmare sig – inte bara fysiskt, utan Ă€ven digitalt. Handelsplattformar och integrerade leverantörssystem gör det möjligt att arbeta parallellt med flera aktörer och att reagera snabbt nĂ€r nĂ„got gĂ„r snett. Det krĂ€ver resurser, men det Ă€r billigare Ă€n att stĂ„ stilla.

Dessutom mĂ„ste vi bli bĂ€ttre pĂ„ att samarbeta – Ă€ven med konkurrenter. Att dela insikter och göra gemensamma investeringar kan stĂ€rka hela leveranskedjor.

Teknikinköp blir politik

Placeringen av produktion och forskning och utveckling (FoU) Ă€r inte lĂ€ngre enbart en kostnadsfrĂ„ga. OECD visar att 33 av 38 medlems­lĂ€nder subventionerar FoU jĂ€mfört med 19 Ă„r 2000. Skatte­incitamenten kan förvandla ett dyrt land till ett attraktivt – om reglerna Ă€r rĂ€tt. Samtidigt vĂ€ger företag in datasĂ€kerhet och politisk risk i valet av moln‑ och IT‑leverantörer. I en tid av cyber­angrepp och handels­sanktioner blir valet av teknik­partner en strategisk och politisk frĂ„ga pĂ„ koncernnivĂ„.

En pragmatisk tumregel för mĂ„nga Ă€r att prioritera nordiska eller europeiska lösningar och vara försiktiga med kinesiska leverantörer. Men sĂ„dana förenklade riktlinjer rĂ€cker inte. Datadrivna scenarier och AI‑stött beslutstöd Ă€r den enda hĂ„llbara vĂ€gen för komplexa globala kedjor.

Börja samarbeta med konkurrenterna

SĂ„ hur gör man dĂ„ som svensk företagsledare? För det första behöver företag bygga in flexibilitet som standard genom att designa processer som klarar flera sourcing‑alternativ per produktlinje. Det gĂ€ller ocksĂ„ att investera i datainfrastruktur redan nu – utan ett gemensamt datalager förblir realtids­insikter bara en powerpoint‑vision.

Men inte minst mÄste företagsledare samarbeta bortom de vanliga grÀnserna, dela kapacitet och insikter med kunder, leverantörer och till och med konkurrenter för att sprida riskerna.

Pandemin gav oss dyrköpta men vĂ€rdefulla insikter: hĂ„ll koll pĂ„ riskerna innan de drabbar dig. Med rĂ€tt digital grund ­– och modet att fatta datadrivna beslut – kan svensk industri inte bara överleva utan vĂ€xa i en tid av oförutsĂ€gbarhet.

av Antti Soini, vd Âé¶čÔ­ŽŽ Svenska

The post Global oro tvingar nĂ€ringslivet att tĂ€nka nytt kring leveranskedjor appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.

Optimistisk ton

I en fÀrsk och informationsspÀckad hittar vi uppmuntrande siffror om tillstÄndet för den europeiska teknikbranschen. Storbritannien leder vÀgen och Norden klarar sig mycket bra.

PÄ bara tio Är har antalet anstÀllda inom tech i Europa och Storbritannien sjufaldigats och investeringarna har tiofaldigats. Av 35 000 startupföretag Àr 3 400 i dag mogna och 358 av dem har en vÀrdering pÄ mer Àn tio miljarder kronor.

Atomico Ă€r ett venturebolag som startades 2006 av Skype-grundaren Niklas Zennström. Deras faktaspĂ€ckade rapport pĂ„ flera hundra sidor har en betydligt mer optimistisk ton Ă€n den dystra Draghi-rapporten om Europas ekonomiska framtid.Ìę Den senare citeras ofta och pekar pĂ„ att Europa inte har lyckats producerat en teknikjĂ€tte i nivĂ„ med USA eller Kina.

Âé¶čÔ­ŽŽ vĂ€rderas till över 3.500 miljarder kronor (börsvĂ€rde noterat under Januari 2025) och vi toppar ofta listan över Europas mest vĂ€rdefulla teknikföretag. Men vi har fortfarande en lĂ„ng vĂ€g att gĂ„ för att nĂ„ upp vĂ€rldens mest vĂ€rdefulla bolag. DĂ€remot finns redan 98 av de 100 största företagen pĂ„ vĂ„r kundlista.

Finansiellt gap pÄ 2,5 biljoner dollar

Draghis rapport pekar pĂ„ ett problem som Atomico ocksĂ„ beskriver som ett ”finansiellt gap” pĂ„ 2,5 biljoner dollar. Det gör att nystartade företag kan tvingas söka finansiering i USA eller börsintroducera sig för att ta nĂ€sta steg i sin tillvĂ€xtresa.

Men det finns en outnyttjad resurs. Enligt Atomico gĂ„r sĂ„ litet som 0,01 procent av de europeiska pensionsfondernas kapital till vĂ„ra nystartade teknikföretag. Ett skifte hĂ€r skulle kunna förĂ€ndra villkoren för mogna nystartsföretag och hĂ„lla dem kvar i Europa – lĂ€ngre eller helt och hĂ„llet. Vi behöver finansiell styrka och investeringsvilja för att skapa fler tekniska framgĂ„ngar i Europa.

Is i magen

En av Europas ledande teknikinvesterare – Xavier Niel – kom nyligen ut med en annorlunda finansiell vinkel pĂ„ AI. I Financial Times den 18 november 2024 uppmanar han entreprenörer att ha is i magen. NĂ€r du fĂ„r ett erbjudande pĂ„ X kronor Ă€r bolaget förmodligen vĂ€rt 2–3 gĂ„nger X. Europas digitala konkurrenskraft kommer att fĂ„ ett lyft om Ă€garna inte sĂ€ljer ut för snabbt. Âé¶čÔ­ŽŽ skulle inte ha varit i sin nuvarande position om vĂ„ra fem grundare hade slĂ€ppt kontrollen under de första Ă„ren pĂ„ 1970-talet.

I Atomicos rapport fÄr venture- och startupvÀrlden frÄgan var skon klÀmmer och var potentialen ligger. Och det handlar inte om brist pÄ idéer, kompetens eller ambition. Den bild som kÀnns igen frÄn Draghis rapport Àr i stÀllet att entreprenörer vill ha mer investeringskapital och mindre reglering.

Vi Àr överens om detta. En enad och starkare europeisk kapitalmarknad med aktiva pensionsfonder och en enhetlig teknikreglering i alla lÀnder kommer att öka förmÄgan att vÀxa i Europa och stÀrka den digitala konkurrenskraften.

TvillingomstÀllning i Europa

Jag Àr optimistisk av tvÄ andra skÀl. Europa har ett försprÄng pÄ den gröna agendan vilket Àr positivt eftersom vi mÄste fÄ en omstÀllning som pÄ samma gÄng Àr bÄde grön och digital. En sÄdan dubbel omstÀllning skulle verkligen pÄskynda en utveckling mot hÄllbara affÀrsmodeller men krÀver storskalighet och tydliga standarder. Enligt Atomico gÄr 21 procent av Europas tech-investeringar till bolag med hÄllbarhetstema, medan motsvarande siffra i USA Àr 11 procent.

Det andra skÀlet Àr utvecklingen av AI. Till skillnad frÄn den nuvarande vÄgen av konversationsbaserad AI kommer vi att se verklig innovation nÀr vi omvandlar hela vÀrdekedjor och affÀrsprocesser frÄn början till slut med denna affÀrsdrivna form av AI.

Sverige och resten av Europa har nu möjlighet att visa vÀgen genom att samarbeta mellan olika branscher och anvÀnda data pÄ ett mer intelligent sÀtt.

av Antti Soini, vd Âé¶čÔ­ŽŽ Svenska

The post LĂ„t pensionsfonderna stĂ€rka Europas digitala konkurrenskraft appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.

NÀr nya generationer kommer in pÄ arbetsplatsen stÀller det nya krav pÄ sÀttet att arbeta. En positiv företagskultur fungerar som en magnet för duktiga personer och tar fram det bÀsta i oss. Det gör inte hÄrda, brutala och byrÄkratiska processer. Det intressanta Àr att vi pratar mycket om nÀtverkande och vi hyllar idén, men pÄ mÄnga hÄll Àr vi fortfarande hierarkiska och orderprÀglade.

För mig Ă€r det a och o att ha en positiv instĂ€llning och hellre se möjligheter Ă€n problem. Det Ă€r inte alltid lĂ€tt, men om grundinstĂ€llningen och attityden Ă€r positiv Ă€r det lĂ€ttare att ta itu med problemen. MĂ€nniskor vill följa en ledare som ser möjligheterna och kan fĂ„ andra att göra detsamma. Det Ă€r en viktig ledaregenskap och kommunikationen mĂ„ste vara direkt och enkel – och helst innehĂ„lla ett stort mĂ„tt av berĂ€ttande.

MÄste kÀnnas toppen att vara med

Vi mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att tĂ€nka och agera som utökade nĂ€tverk. Grundtanken mĂ„ste vara att vi Ă€r jĂ€mstĂ€llda och att alla har rĂ€tt att vara hĂ€r och ha en Ă„sikt. BĂ„de i relationen mellan mĂ€nniskor och i relationen mellan företag. Det tar jag med mig frĂ„n de djupa samarbeten vi har med vĂ„ra kunder. Även om affĂ€rsmĂ„len och det tekniska innehĂ„llet till synes Ă€r nĂ€stan desamma, Ă€r den mĂ€nskliga upplevelsen vĂ€ldigt olika.

Vi möter ofta arbetskulturer prÀglade av öppenhet, ambition och positivitet. HÀr arbetar kundens medarbetare och vÄra medarbetare nÀra varandra, lÀr kÀnna varandra vÀl och strÀvar efter bÀsta möjliga utfall. Och nÀr det kÀnns toppen att vara med i projektet ur ett mÀnskligt perspektiv blir resultatet vanligtvis mycket bÀttre och skapar mer vÀrde. Det attraherar nya medarbetare och fÄr entusiasmen att blomstra exponentiellt. Men det hÀnder ocksÄ att vi möter motsatsen.

Upplevelsen inifrÄn

Âé¶čÔ­ŽŽ arbetar pĂ„ en företagsmarknad dĂ€r den digitala kĂ€rnan Ă€r ryggraden i kundernas verksamhet. Det finns inget utrymme för kortsiktig sjĂ€lviskhet hĂ€r. I vĂ„r bransch Ă€r det vanligt med försĂ€ljnings- och implementeringsprocesser som tar mĂ„nader och Ă„r. DĂ€rför kommer vi nĂ€ra kunderna och delar deras ambitioner och frustrationer. Vi fĂ„r ocksĂ„ ett smakprov pĂ„ den kultur som kĂ€nnetecknar insidan av varje organisation.

I vÄra egna led mÄste vi göra upp med passiva anfallare i laget som helt enkelt stÄr stilla och vÀntar pÄ bollen för att sparka den i mÄl. Det kan till exempel vara den firade sÀljaren som fÄr en namnteckning pÄ ett kontrakt. Men hon skördar egentligen bara frukterna av allt arbete som görs pÄ försvaret och mittfÀltet. Hela teamet behövs för att vara en vÀrdeskapande partner för kunden.

Lika lite konstruktivt Àr det att möta en lite paranoid kund som med skygglappar fokuserar pÄ nÀsta utgift och inte har en lÄngsiktig syn pÄ digitalt vÀrdeskapande. SÄdana skygglappar kan innebÀra att du enbart fokuserar pÄ köpet och mitt i misstroendet gÄr miste om all energi, erfarenhet och entusiasm i leveransen.

Belöning pÄ lÄng sikt

Den ena arbetsplatsen kan vara inspirerande och utmanande. Och en annan kan vara energi- drÀnerande och tung. SjÀlv motiveras jag av att arbeta med ledare som tÀnker lÄngsiktigt.

Grunden Ă€r ett bra partnerskap dĂ€r alla Ă€r mĂ€nniskor och stĂ€mningen Ă€r Ă€rlig med fokus pĂ„ uppgiften. Oavsett vad som stĂ„r pĂ„ visitkortet. NĂ€tverk och ömsesidig respekt över klyftan mellan kund och leverantör och mellan specialist och generalist – det fĂ„r alla pĂ„ tĂ„rna. Man vill instinktivt hjĂ€lpa, bidra och nicka med huvudet i en sĂ„ psykologiskt sĂ€ker och öppen process. Det Ă€r ocksĂ„ lĂ€ttare i en sĂ„dan miljö att fĂ„ till bra avtal som gynnar alla.

Och den moderna affĂ€rsvĂ€rlden handlar om just nĂ€tverk och partnerskap. Jag ser Âé¶čÔ­ŽŽ som en partner till vĂ„ra kunder, snarare Ă€n en leverantör. Vi har fĂ„tt möjligheten att arbeta med nĂ„gra av de finaste företagen i Sverige och vi Ă€r stolta över hur viktiga vĂ„ra lösningar och tjĂ€nster Ă€r för vĂ„ra kunder. Det Ă€r sĂ„ mycket mer givande och effektivt att arbeta i partnerskap. Kunden kommer att fĂ„ ut mer av partnerskapet och de lösningar som de köper frĂ„n leverantören om vi förstĂ„r varandra bĂ€ttre.

Jag kan bli lite skakad i min positiva vÀrldsbild nÀr jag möter företagsledare som inte vill satsa pÄ framtiden och fortfarande har en del gammaldags tÀnkande. De kanske kan prata om de stora visionerna, men i verkligheten agerar de bara för att uppfylla kortsiktiga mÄl.

I vĂ€rsta fall fĂ„r vi leverantörer som fastnar i ett negativt tankesĂ€tt och blir manipulativa, sjĂ€lvcentrerade, generiska och till och med arroganta. Ingen kund vill ha leverantörer som beter sig pĂ„ det sĂ€ttet – dĂ„ blir vi heller inte relevanta pĂ„ lĂ„ng sikt och kan inte tillföra nĂ„got vĂ€rde till kunden.

Vi stÄr inför en teknisk revolution och högt pÄ agendan Àr hÄllbarhet och artificiell intelligens. HÀr kommer det att vara de skickliga, personliga och modiga organisationerna som har bÀst förutsÀttningar att lyckas.

The post Bort med skygglapparna – tĂ€nk nĂ€tverk appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.

I mitten av juni kommer jag att Äka till vÄrt Ärliga event Sapphire i Barcelona, Spanien. DÀr stÄr generativ artificiell intelligens och hur man ska ta sig an allt nytt högt upp pÄ agendan. Men företag behöver inte komplicera det hela, rusta med en armé av AI-experter och utveckla egna modeller och metoder. Viktigare Àr att kartlÀgga sitt eget kompetensgap för att kunna förutse, reagera pÄ och dra nytta av den nya tekniken. Att hjÀlpas Ät för att anpassa sig till en miljö som hela tiden förÀndras.

Det krÀver medarbetare som Àr skickliga pÄ att interagera med andra mÀnniskor. Kritiskt tÀnkande, nyfikenhet, anpassningsförmÄga och flexibilitet kommer att vara viktiga egenskaper. Liksom sjÀlvklart ocksÄ kreativitet och samarbetsförmÄga. Med AI blir det mer relevant Àn nÄgonsin att interagera med andra och bygga relationer.

I slutÀndan handlar det om hur artificiell intelligens pÄverkar affÀrsprocesserna. ChatGPT gör det tydligt för de flesta att marknadsföring och kundinriktad kommunikation kommer att pÄverkas. Men hur blir det med alla andra omrÄden som HR, ekonomistyrning, logistik och distribution?

LĂ„t AI genomsyra allt och bygg partnerskap

Fortfarande kan de stora sprĂ„kmodellerna vara opĂ„litliga. De hallucinerar, de svamlar och svaren varierar beroende pĂ„ hur frĂ„gorna formuleras. Men affĂ€rsverkligheten krĂ€ver noggrannhet och korrekthet. Vi kan inte förlita oss pĂ„ blixtsnabb respons som riskerar att vara felaktig. DĂ€rför Ă€r det viktigt att generativ AI trĂ€nas specifikt pĂ„ vĂ„ra egna affĂ€rsdata – och de i sin tur mĂ„ste vara förankrade i en strukturerad datagrund.

PĂ„ Âé¶čÔ­ŽŽ anvĂ€nder vi strategin att bygga in AI i alla delar av vĂ„ra lösningar. Vi ser oss sjĂ€lva i lĂ„ngsiktiga partnerskap med open source-vĂ€rlden, hyperscalers och till exempel Nvidia, som vi nyligen har utökat vĂ„rt partnerskap med. SjĂ€lva kommer vi att vĂ€nda pĂ„ varje sten för att hitta det rĂ€tta och mest produktiva sĂ€ttet att anvĂ€nda AI för de affĂ€rsdata och processer som Ă€r vĂ„rt DNA och hemmaplan.

LĂ€mna det tekniska grovjobbet till andra

I de finansiella systemens barndom pÄgick en strid mellan kundanpassning och standardsystem. Standardiseringen vann i lÀngden, och i molnets tidevarv har standardiseringen fÄtt Ànnu större betydelse och vÀrde. Det som nÄgon tidigare utvecklade sjÀlv Àr nu en digital tjÀnst.

Det ska vi nu dra lÀrdom av inom AI-omrÄdet. Företag kan vara sÀkra pÄ att leverantören av deras heltÀckande HR-system för rekrytering, personlig utveckling och bibehÄllande av medarbetare, till exempel, just nu identifierar sÀtt att realisera vÀrdet av AI i HR-processer. LÄt leverantören göra det tekniska grovjobbet sÄ kan du Àgna dig Ät att förbereda företagets kultur och tankesÀtt för en framtid med AI.

Fokusera pÄ affÀrsprocesserna

Det Àr viktigare att kunna sin affÀr Àn att trÀnga djupt in i generisk AI-teknik. DÀrför kommer det att vara avgörande att sÀtta affÀrsprocesserna frÀmst nÀr vi tar AI i bruk. Personligen ser jag fram emot större processeffektivitet. Transparens och synlighet frÄn början till slut i avgörande processer genom hela vÀrdekedjan.

Först mĂ„ste vi bara se till att snabbheten inte gĂ„r ut över kvaliteten – sĂ„ att vi kan lita pĂ„ vĂ„ra IT-system.

av Antti Soini, vd Âé¶čÔ­ŽŽ Svenska

The post VĂ€gen till korrekta AI-svar gĂ„r via egna data appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.

NÀr internet slog igenom pÄ 1990-talet innebar det en radikal omvandling av förutsÀttningarna för i stort sett varenda bransch. Det var först i gymnasiet som jag sjÀlv kom i kontakt med internet. BÄda mina förÀldrar arbetade inom IT-branschen och min far visade mig hur man kunde fÄ tillgÄng till olika bibliotek i USA. AnvÀndargrÀnssnittet var en portal och en grov karta.

NÀr jag sedan började pÄ universitetet 1996 blev internet en del av min vardag med e-post och Internet Relay Chat (IRC), men det var först med Google-sökningarnas intÄg som det blev riktigt anvÀndbart.

Nu har generativ AI kommit och innebÀr ett lika radikalt skifte. Den gemensamma nÀmnaren för bÄda Àr att mÀnniskan stÄr i centrum. Internet tog fart eftersom det var lÀtt för icke-tekniska anvÀndare att ta till sig. Och det Àr precis vad som hÀnder nu med AI.

ÌęStora förĂ€ndringar för ocksĂ„ med sig nya behov av kompetens. Svenska företag mĂ„ste kartlĂ€gga sina kompetensluckor sĂ„ att de kan förutse och snabbt reagera pĂ„ förĂ€ndringar Vi kan inte veta exakt vad som kommer att hĂ€nda, men vi kan hjĂ€lpa mĂ€nniskor att anpassa sig och utvecklas i en förĂ€nderlig miljö.

ÌęArbetslivet handlar inte lĂ€ngre bara om anstĂ€llningstrygghet utan lika mycket om kompetenstrygghet. World Economic Forum förutspĂ„r att mer Ă€n 40 procent av kompetensen och en miljard jobb kommer att förĂ€ndras till följd av ny teknik i slutet av decenniet. Genom att ta till sig ny kunskap och anpassa sina fĂ€rdigheter kan man som individ förbereda sig för den hĂ€r automatiseringen.

PĂ„ Âé¶čÔ­ŽŽ har vi tagit fram en globalt anpassad klassificering av kompetens för vĂ€xande företag och dĂ€r ingĂ„r grunden inom bland annat AI, DevOps och sĂ€kerhet. De Ă€r de mest eftertraktade fĂ€rdigheterna i vĂ„r bransch. Vi erbjuder ocksĂ„ utbildning för att höja kompetensen inom vart och ett av dessa omrĂ„den.

Men redan lĂ„ngt innan ChatGPT lanserades och satte ökat fokus pĂ„ det behovet inledde vi processen med att öka AI-inlĂ€rningen. Och nu kan vi genom att kartlĂ€gga kompetensen inom Âé¶čÔ­ŽŽ upptĂ€cka nya trender, identifiera var vi kan ha luckor och prioritera utbildningssatsningar.

Men tekniska fÀrdigheter Àr bara en del av ekvationen. En vanlig missuppfattning Àr att vi alla behöver utveckla stora tekniska eller vetenskapliga fÀrdigheter för att lyckas. Det finns ocksÄ ett vÀxande behov av mÀnniskor som Àr skickliga pÄ att interagera med andra mÀnniskor. Det krÀver kritiskt tÀnkande, nyfikenhet, anpassningsförmÄga och flexibilitet, för att inte tala om kreativitet och samarbete. PÄ sÄ sÀtt Àr den mellanmÀnskliga förmÄgan mer relevant Àn nÄgonsin i AI-tider.

AI för nya generationer

Barn lÀr sig snabbt att anvÀnda digitala enheter pÄ ett naturligt sÀtt. Men att fatta vÀlgrundade beslut i en datadriven vÀrld och interagera med tekniken pÄ ett sÀtt som Àr ansvarsfullt gÄr inte av sig sjÀlv. DÀrför behöver de vÀgledning för att fÄ en djupare förstÄelse för hur man kan anvÀnda tekniken för att skapa, lÀra sig och utforska.

MĂ„let Ă€r inte bara digital lĂ€skunnighet utan digitalt flyt – en djup förstĂ„else för teknik som gĂ„r bortom ytan. Att göra barn till kreatörer, snarare Ă€n bara konsumenter.

För att citera Jack Ma: ”Vi kan inte lĂ€ra vĂ„ra barn att konkurrera med maskiner som kommer att vara smartare. Vi mĂ„ste lĂ€ra dem nĂ„got unikt, sĂ„ att en maskin aldrig kan komma i kapp oss: vĂ€rderingar, tro, sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande, lagarbete, omsorg om andra – mjuka fĂ€rdigheter, sport, musik, mĂ„lning, konst, för att se till att mĂ€nniskan skiljer sig frĂ„n maskinen.”

Förhoppningsvis kan ett partnerskap mellan mÀnniska och AI plocka det bÀsta av tvÄ vÀrldar. Men dÄ mÄste företag investera i talang lika mycket som teknik. Och förÀldrar och pedagoger mÄste vÀgleda sina barn mot en framtid med AI. Vi kanske inte kan förutsÀga framtiden. Men visst verkar den spÀnnande.

av Antti Soini, vd Âé¶čÔ­ŽŽ Svenska

The post MellanmĂ€nsklig förmĂ„ga viktigare Ă€n nĂ„gonsin i AI-tider appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.

Nyligen hade jag nöjet att vara med pĂ„ ett event med 300 kunder frĂ„n hela EMEA-regionen. Olika branscher och företag av alla storlekar var representerade. MĂ„nga intressanta diskussioner pĂ„ bĂ„de scen och i korridorer handlade om affĂ€rstransformation, standardisering av affĂ€rsprocesser, datahantering och hur vi ska klara av alla förĂ€ndringar. Och inte helt förvĂ„nande – hur AI kan hjĂ€lpa företag att bli Ă€nnu mer effektiva och bĂ€ttre pĂ„ att fatta affĂ€rsbeslut.

Det Àr inte konstigt att AI diskuteras allt mer. Vi har bara sett början pÄ utvecklingen av maskingenererad text, bild och media som efterliknar mÀnsklig kreativitet. Generativ artificiell intelligens (AI) har satt igÄng en vÄg av innovation som helt kommer att förÀndra hur företag fungerar.

PĂ„ Âé¶čÔ­ŽŽ har vi redan kommit en bra bit. I dag har mer Ă€n 24 000 kunder implementerat över 130 AI-projekt och det finns mer Ă€n 360 partnerappar med AI tillgĂ€ngliga i Âé¶čÔ­ŽŽ Store. Det Ă€r tillgĂ„ngen till affĂ€rsdata, förstĂ„elsen för komplexa affĂ€rsprocesser och vĂ„r djupa branschexpertis som gett oss ett försprĂ„ng.

Data frĂ„n över 25Ìę000 kunder

Âé¶čÔ­ŽŽ Business AI Ă€r djupt inbĂ€ddad i applikationer och processflöden som bygger pĂ„ affĂ€rsdata som hĂ€mtats in under flera decennier. Vi har avtal med mer Ă€n 25 000 kunder om att anvĂ€nda deras data för att trĂ€na vĂ„ra egna modeller. Med den informationen kan vi sĂ€tta in generativa AI-modeller i rĂ€tt sammanhang och leverera resultat som passar uppgiften.

AllmĂ€nna grundmodeller för AI kan pĂ„ kort tid anpassas till mĂ„nga olika uppgifter. AnvĂ€ndare kan enkelt interagera med modeller pĂ„ sitt naturliga sprĂ„k och behöver heller ingen teknisk kunskap för att anvĂ€nda AI. Dessutom har stora sprĂ„kmodeller (LLM) blivit större och mer exakta – och det slĂ€pps hela tiden nya versioner.

Alla dessa förĂ€ndringar har öppnat enorma möjligheter att bygga Ă€nnu bĂ€ttre AI för företag, sĂ€rskilt nĂ€r vi anpassar sprĂ„kmodellerna till Âé¶čÔ­ŽŽ:s affĂ€rslösningar och skapar vĂ„ra egna modeller med hjĂ€lp av vĂ„r strukturella data och kunskap om affĂ€rsprocesser.

Nyligen lanserade vi vĂ„r nya generativa AI-assistent Joule. Den bĂ€ddar vi in i i hela vĂ„r molnföretagsportfölj som ett led i visionen att med Âé¶čÔ­ŽŽ Business AI leverera det första riktiga intelligenta systemet som frĂ„n grunden förĂ€ndrar hur man arbetar pĂ„ företag.

Joule innebĂ€r att en kund helt enkelt kan stĂ€lla en frĂ„ga i klartext och fĂ„ smarta svar frĂ„n en pool av data frĂ„n alla Âé¶čÔ­ŽŽ-lösningar och andra tredjepartskĂ€llor. Assistenten kommer ocksĂ„ att fortsĂ€tta leverera nya insikter som blir Ă€nnu mer intelligenta med tiden.

TÀnk dig till exempel att du ber Joule att prioritera leverantörer utifrÄn deras genomsnittliga marginaler och koldioxidavtryck. Joule kommer dÄ att hantera vissa uppgifter helt pÄ egen hand, som att skriva arbetsbeskrivningar som Àr opartiska och följer regelverken, ta fram relevanta intervjufrÄgor och mycket annat.

Ett annat exempel Àr beslutsfattare som behöver intelligenta rekommendationer som baseras pÄ att man kopplat ihop, förstÄtt och bearbetat relevant information. Den sortens information kan generativ AI producera pÄ nÄgra sekunder nÀr den trÀnats att förstÄ relevant data pÄ samma sÀtt som en medarbetare.

Men potentialen för generativ AI strÀcker sig lÄngt bortom att skapa innehÄll. TÀnk pÄ lager dÀr följesedlar mÄste matchas med bestÀllningar. DÀr kan generativ AI automatisera processen och ge detaljerad hjÀlp till lagerarbetarna.

AI-optimerade affÀrsprocesser kan ocksÄ hjÀlpa företag att hela tiden optimera och förbÀttra effektiviteten. I stÀllet för varje tidskrÀvande steg för att analysera, övervaka, modifiera och automatisera sina processer, kan man beskriva vilken typ av förbÀttringar man Àr ute efter med naturligt sprÄk.

SĂ„ kĂ€nn ingen onödig AI-stress. Det finns fortfarande tid att omdefiniera hur ni arbetar – och botanisera bland nya AI-lösningar som skrĂ€ddarsys efter just era unika affĂ€rsbehov.

av Antti Soini, vd Âé¶čÔ­ŽŽ Svenska

The post SĂ„ drar du nytta av AI-revolutionen appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.

Ja, de mest energiintensiva företagen har det inte lÀtt i dag nÀr kraven pÄ hÄllbarhet ökar samtidigt som omvÀrlden blir alltmer oförutsÀgbar. Branscher som transport, fastigheter, telekommunikation och tillverkning Àr speciellt utsatta eftersom de hamnat i klÀm mellan höga och oförutsÀgbara brÀnslekostnader och ökande regler för utslÀpp av vÀxthusgaser. Nu mÄste vi ocksÄ förbereda oss för nÀsta kris genom att anvÀnda faktiska siffror i vÄra analyser.

Jag ser tre tydliga steg till hur man kan arbeta smartare med insamlad data för att skapa intelligenta strategier och en hĂ„llbar lönsamhet. Svenska företag mĂ„ste hitta nya sĂ€tt att fortsĂ€tta vĂ€xa och generera vinst – samtidigt som man uppfyller sina hĂ„llbarhetsmĂ„l och följer de regler som gĂ€ller.

Steg 1 – Spara energi med beprövad teknik och analyser

Till att börja med mĂ„ste man förstĂ„ sitt företags energidata pĂ„ djupet – först efter det kan man sĂ€nka energiförbrukningen och driftskostnaderna. MĂ„nga ledande företag anvĂ€nder digitala tvillingar som samlar in data och analyserar energianvĂ€ndningen i realtid. Det inbegriper el, naturgas och förnybar energi.

Med hjÀlp av programvara gÄr det att förutse energikostnader nÀr priserna Àr lÀttrörliga, nÀr nya kontrakt ingÄs eller vid störningar i leveranskedjan. Den realtidsdata man samlar in anvÀnds för att utforska olika scenarier dÀr man testar utfallet av förÀnderliga energipriser och andra parametrar som lÀgre koldioxidutslÀpp eller reviderade avtalsvillkor.

Som beslutsfattare kan man sedan fÄ löpande varningar om planen avviker, t.ex. om energipriserna stiger mer Àn förvÀntat. Det gör det enklare att anpassa sina strategier efter behov.

Steg 2 – GĂ„ över till grön energi

NÀsta steg Àr att fasa över till grön energi. Företag med hög energianvÀndning kan till exempel fokusera pÄ att köpa förnybar energi, sjÀlva producera grön energi och investera i gröna tillgÄngar. OcksÄ hÀr kan en digital tvilling hjÀlpa till att analysera hur mycket energi som anvÀnds och vad den kostar samtidigt som man spÄrar sina CO2-utslÀpp frÄn el, biomassa, vÀte och andra förnybara kÀllor.

Sedan kan de gröna energistrategierna balanseras mot kostnaderna för nya kontrakt och mÄl för utslÀpp av vÀxthusgaser. Det gÄr ocksÄ att spÄra ursprunget till den gröna energi man förbrukar och rapportera mot företagens hÄllbarhetsmÄl. PÄ sÄ sÀtt stÀrker man varumÀrket och bygger förtroende hos kunder och investerare.

Steg 3 – Utforska nya energitrender – men var realist

Visionen Ă€r sĂ„ klart att anvĂ€nda sĂ„ mycket grön energi som möjligt – men ibland krockar vision med verklighet. Vissa branscher som flyget Ă€r inte redo för fullstĂ€ndig utfasning av koldioxidutslĂ€ppen. TillgĂ„ngen pĂ„ hĂ„llbart flygbrĂ€nsle Ă€r fortfarande begrĂ€nsad och det kommer att krĂ€vas stora anstrĂ€ngningar för att förnya den komplexa infrastrukturen. Och oavsett i vilken bransch man verkar behöver företag energistrategier som kombinerar ekonomi, riskhantering och hĂ„llbarhet.

Hur löser man det? Ja, ocksÄ hÀr Àr det uppkopplad data som Àr nyckeln till att kunna hantera energiförbrukning och kostnader. har förutspÄtt att 75 procent av alla storstÀder kommer att ha byggt industriekosystem som hanterar ESG-frÄgor till Är 2025. Ekosystem av IT-, arkitekt-, ingenjörs- och fastighetsföretag som delar data, applikationer och expertis.

Som företag Àr det naturligtvis vettigt att löpande följa de förnybara energisystemens förbÀttringar nÀr det gÀller pris, prestanda och kapacitet. Men ocksÄ att bygga samarbeten i leveranskedjan för att förbÀttra inköpseffektiviteten.

Hur oförutsÀgbar nÀsta kris Àn Àr kan vi ÀndÄ se till att vi har faktiska siffror för att bli mer motstÄndskraftiga. Det rÀcker inte lÀngre med att anvÀnda medelvÀrden i vÄra analyser.

vd Antti Soini, Âé¶čÔ­ŽŽ Svenska

The post Tre steg till en lönsam och hĂ„llbar energihantering – som förbereder oss för nĂ€sta kris appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.

Det var verkligen ett privilegium att nyligen fĂ„ öppna Âé¶čÔ­ŽŽ:s event och trĂ€ffa Mattias Klum och alla andra talare och hĂ„llbarhetsexperter frĂ„n Vattenfall, SEB, Scania Group, H2 Green Steel och World Business Council for Sustainable Development.

Det gav inspiration och konkreta idĂ©er om hur svenska företag kan gĂ„ frĂ„n ord till handling. Hur allt fler redan hanterar koldioxid som en valuta bland andra – och att vi inte kommer lĂ„ngt utan att samarbeta Ă€nnu mer med varandra.

PĂ„ ett internationellt företag som Âé¶čÔ­ŽŽ Ă€r hĂ„llbarhet inte bara nĂ„got vi rapporterar om en gĂ„ng per Ă„r. TvĂ€rtom, vi som arbetar med tekniska innovationer har ett ansvar att gĂ„ lĂ€ngst fram för att erbjuda kunderna de allra bĂ€sta verktygen och samtidigt fungera som goda exempel.

All fakta talar för att det Ă€r brĂ„ttom. NĂ€r FN:s klimatpanel IPCC slĂ€ppte sin senaste rapport var generalsekreterare AntĂłnio Guterres tydlig med att ”klimatets tidsinstĂ€llda bomb tickar”.

Trots utmaningarna Ă€r experterna överens om att det fortfarande finns hopp. Men vi mĂ„ste agera nu – annars kommer mĂ„len inte att kunna uppnĂ„s och vi riskerar att Ă€nnu fler betydelsefulla miljöer, vĂ€xter och djur försvinner helt. Som Mattias Klum uttryckte sig pĂ„ scenen: ”NĂ€r de vĂ€l Ă€r borta kan de inte Ă„terskapas”.

Prediktiv analys och lönsamhet

En av talarna pĂ„ Sustainability Now var Annika Ramsköld, Vice President Corporate SustainabilityÌępĂ„ . Enligt henne har det blivit en form av retroaktiv rapporthysteri kring hĂ„llbarhet. I stĂ€llet borde vi blicka framĂ„t och arbeta mer med förutsĂ€gelser och framtidsanalyser – inte bara rapportera historisk data. Jag kan bara hĂ„lla med och det gör det ocksĂ„ lĂ€ttare att se den naturliga kopplingen mellan hĂ„llbarhet och lönsamhet.

PĂ„ bara nĂ„gra Ă„r har detta blivit en prioriterad frĂ„ga för alla företagsledningar och ett mĂ„ste för att fortsĂ€tta vara konkurrenskraftig och relevant för sina kunder. Antingen finns det hĂ„llbara affĂ€rer – eller sĂ„ finns det ingen affĂ€r. För att vara lönsam mĂ„ste man ocksĂ„ vara hĂ„llbar.

Ett tydligt bevis pĂ„ det Ă€r att vi pĂ„ Âé¶čÔ­ŽŽ aldrig har sett sĂ„ mĂ„nga anbudsförfrĂ„gningar som under de senaste mĂ„naderna för tekniska lösningar som kan kopplas till hĂ„llbarhet.

Data och digitala tvillingar

Lars Lundström arbetar pĂ„ H2 Green Steel, ett företag som de sjĂ€lva kallar för en ”startup pĂ„ steroider”. De bygger fossilfri stĂ„lproduktion i Boden och har hĂ„llbarhet inbakat i ekvationen redan frĂ„n start, utan att behöva ta hĂ€nsyn till gamla processer och teknik. En sak som fascinerar mig med dem Ă€r deras stora datafokus och att de utvecklat en digital tvilling av sin fabrik innan den Ă€r helt fĂ€rdig.

Det Àr ett tydligt exempel pÄ vilken nytta tekniken kan ha. Att kunna gÄ frÄn att prata om medelvÀrden till faktiska siffror om effekterna av varje enskilt beslut har pÄ företagets miljö- och klimatpÄverkan.

Vikten av samarbete

Vi bor i ett land som har varit bland de mest innovativa under mÄnga decennier och vi lever i ett vÀlfungerande demokratiskt samhÀlle. De nordiska lÀnderna och mÀnniskorna hÀr mÄste gÄ före i hÄllbarhetsarbetet och ta ansvar pÄ bÄde individ- och företagsnivÄ.

PĂ„ Âé¶čÔ­ŽŽ har vi alla förutsĂ€ttningar för att hjĂ€lpa organisationer eftersom vi har verktygen och erfarenheten av att ta fram nyckeltal i alla affĂ€rsprocesser. Men det rĂ€cker inte. Vi mĂ„ste fortsĂ€tta samarbeta mellan företag, se över alla vĂ„ra vĂ€rdekedjor och upprĂ€tthĂ„lla en löpande dialog med beslutsfattarna.

Det handlar inte lĂ€ngre om att arbeta med hĂ„llbarhetsstrategier – utan om att ta fram strategier som Ă€r hĂ„llbara.

vd Antti Soini, Âé¶čÔ­ŽŽ Svenska

The post Teknikföretagen mĂ„ste ta ledningen i hĂ„llbarhetsarbetet appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.

Men trots en hög efterfrÄgan pÄ utvecklare Àr bristen enorm. För att lyckas stÀlla om mÄste fler satsa pÄ lÄgkodsverktyg (low-code och no-code) som gör att vanliga anvÀndare kan bygga applikationer utan kunskaper inom programutveckling.

Enligt en fÀrsk undersökning av IDC upplever nÀstan hÀlften (48 procent) av de tillfrÄgade att brist pÄ utvecklare gör det svÄrt att möta dagens behov. Det hÀr antar man vara en av anledningarna till att bara Ätta procent av företagen vÀrlden över har kunnat nÄ sina uppsatta mÄl för den digitala transformationen.

Den negativa trenden syns pĂ„ flera hĂ„ll. PWC:s senaste undersökning ”Global Workforce Hopes and Fears” visar att 29 procent uppger att deras land saknar resurser för att kunna utföra viktigt arbete inom bland annat hĂ€lso- och sjukvĂ„rd, teknik, media och telekommunikation. För att minska kompetensgapet investerar mĂ„nga företag (40 procent) i kompetensutveckling och utbildningsprogram, medan andra (30 procent) höjer lönerna för att behĂ„lla sin bĂ€sta medarbetare.

SÄ bromsar vi snöbollseffekten

Behovet av mjukvaruutvecklare har aldrig varit sĂ„ stort som i dag. Bristen pĂ„verkar inte bara företagens tillvĂ€xt och innovation, utan leder ocksĂ„ till att utvecklare i allt högre grad mĂ„ste överkompensera pĂ„ arbetet och brĂ€nner ut sig. Förutom att höja löner och satsa pĂ„ kompetensutveckling, kan företag bromsa den befarade snöbollseffekten genom att införa fler lösningar för low-code och no-code – mjukvaruutveckling som krĂ€ver fĂ„ eller inga kunskaper inom programmering. I stĂ€llet för textbaserade programmeringssprĂ„k anvĂ€nder man dĂ„ visuella verktyg för applikationsdesign och andra grafiska modelleringstekniker.

Det hĂ€r gĂ€ller inte bara utvecklarna sjĂ€lva. För att företag verkligen ska kunna stĂ€lla om verksamheten och effektivt hantera sin kompetensbrist mĂ„ste vi slĂ€ppa in de riktiga experterna – anvĂ€ndarna. FrĂ„n finansanalytikern, produktionslinjechefen och personer i leverantörskedjan, till inköpsspecialisten och marknadsföraren.

Genom utbildning och investering i lÄgkodsverktyg kan företag ta mjukvaruutvecklingen frÄn överfyllda skrivbord och lÀgga den i hÀnderna pÄ de verkliga anvÀndarna. AnstÀllda utan programmeringserfarenhet blir pÄ sÄ sÀtt medborgarutvecklare som kan skapa och underhÄlla utvalda program. Det gör att erfarna utvecklare slipper enkla och rutinmÀssiga uppdrag och i stÀllet kan lÀgga mer tid pÄ strategiska frÄgor.

Low-code – Ă€ven för professionella utvecklare

Men det Àr inte bara lekmÀn som kan utnyttja low-code och no-code. Professionella utvecklare kan bland annat anvÀnda den till uppgifter som Àr för komplexa för en icke-teknisk anvÀndare, som sÀkerhetsfunktioner, eller för att utveckla billigare program som sedan kan skalas upp. BÄda dessa exempel krÀver viss professionell erfarenhet, men med hjÀlp av lÄgkodning kan utvecklingen ske pÄ ett mer effektivt sÀtt.

Det Ă€r dags för teknikföretagen att skapa en framtid dĂ€r alla fĂ„r plats – frĂ„n den molnbaserade utvecklaren och datavetaren till företagsarkitekten, apputvecklaren, UX-designern Ă€nda ner till anvĂ€ndare utan programmeringskunnande. Behovet Ă€r stort. Den totala marknaden för applikationsutveckling med lĂ„gkodsverktyg och processautomatisering har vĂ€xt stadigt och förvĂ€ntas nĂ„ 159 miljarder USD i Ă„r, en tydlig ökning frĂ„n Ă„rets 27 miljoner.

Âé¶čÔ­ŽŽ Build – alla företag kan bli teknikföretag

För att stötta vĂ„ra kunder lanserade vi nyligen Âé¶čÔ­ŽŽ Build – en uppsĂ€ttning verktyg som gör att vanliga företagsanvĂ€ndare kan dra nytta av vĂ„r teknik för att bygga applikationer, utan djupa kunskaper i utveckling och kod. Med hjĂ€lp av Âé¶čÔ­ŽŽ Build kan vi bidra till att göra anvĂ€ndarna Ă€nnu mer delaktiga. Och samtidigt mildra effekterna av den globala bristen pĂ„ IT-kompetens genom att förvandla alla anstĂ€llda till utvecklare, och alla företag – oavsett storlek eller industri – till teknikföretag.

Verktyg för low-code och no-code Àr en del av lösningen pÄ mÄnga av de problem vi ser pÄ marknaden i dag. FöretagsanvÀndare kan jobba snabbare och mer effektivt, samtidigt som IT-teamen kan fokusera pÄ mer kritiska uppgifter. TvÄ parametrar som tillsammans skapar goda förutsÀttningar att stÀlla om.

Av: Antti Soini, vd för Âé¶čÔ­ŽŽ Svenska

The post Företagen behöver lĂ„gkodsverktyg för att kunna stĂ€lla om appeared first on Âé¶čÔ­ŽŽ Sweden Nyheter.